2016-11-03

Övervakning på arbetsplatser ökar.


Övervakning av arbetsplatser blir ett allt större problem för de anställdas integritet, och varningssignalerna kring detta har funnits länge. Det uppmärksammades av bland andra Piratpartiet redan när Piratpartiet bildades. Reglerna som styr hur man får övervaka arbetsplatser och offentliga rum efterlevs inte, på grund av medveten ändamålsglidning eller okunskap, och påföljderna för att bryta mot dessa är inte tillräckliga som incitament för att de skall efterlevas. Till följd av detta ökar intrången i den personliga integriteten.

Alva Forsberg Fierro skrev bra om övervakning på arbetsplatser och hur det kan komma att ske.

” Alltfler övervakningskameror gör att många känner sig övervakade på jobbet. Samtidigt saknas regleringar för kameraövervakning i arbetslivet.

– Regelverket som har att göra med integritet i arbetslivet är bristfälligt, säger Lise Donovan, tillförordnad chefsjurist på TCO.”

Sedan dess har övervakningen ökat lavinartat, och ändamålsglidningarna är ett faktum. Många är trotts det inte medvetna om att de övervakas, vilket potentiellt kan strida mot de tandlösa lagarna. Vad säger Datainspektionen om kameraövervakning i detta fall?

”Informera tydligt om kameraövervakningen

Personal och besökare måste på ett tydligt och utförligt sätt informeras om kameraövervakningen genom exempelvis skyltning. Det är viktigt att komma ihåg att informationen också måste nå ut till exempelvis inhyrd personal.”

Datainspektionen information om kameraövervakning och dess implementation är mycket enkelt och bra utformat. Trotts detta så är det inte tillräckligt för att hindra att kameror missbrukas, och svenska staten vill nu breda ut kameraövervakningen ytterligare. Möjligheten att kameraövervaka platser med ”generell” hotbild, eller ”särskilt” brottsutsatta. Det utreds även om det skall bli enklare att övervaka arbetsplatser.

” De integritetsaspekter som utredaren ska titta på handlar också om vad som ska gälla för kameraövervakning på skolor och arbetsplatser. Ska det till exempel räcka att den anställde ger sitt samtycke för att en kamera ska kunna sättas upp?”

Sydsvenskan

Frågan om Drönare utreds även den, och arbetet skall vara klart senast februari 2017.

Regeringen

Andra artiklar om kameraövervakning.
SVD, Arbetet, Hotellrevyn, DN, Ingenjören

2016-11-02

Fattigdom är ett jävla gissel.



De är skitiga, ovårdade, har fula kläder och är allmänt jobbiga där de sitter utanför Konsum. Inte nog med det. De är ekonomiska turister också! De lämnar sina feta villor för att komma hit och tigga en gratis semester. Sicket pack! De är ju kriminella med, eller hur? Stora ligor som åker omkring för att stjäla mina surt förvärvade enkronor med sina sympatisökande ögon! Inte nog med allt detta, de sover även på våra parkbänkar. De kan väl gå till ett natthärbärge åtminstone! Men vänta nu, sover de inte i sina bilar? De åker ju runt med ligorna och så, väl?

Är det inte det vi hör i media nu? En mängd olika argument baserade på fördomar, okunskap och dåligt samvete. Man griper efter de enkla lösningarna, de som är enkla att förstå och förmedla. Inte visar man på att arbetet med fattigdom på ett internationellt plan kan ta mycket lång tid i anspråk, med flera hundratusentals människor som arbetar oförtröttligt med att hjälpa till på både de ideella och de politiska plattformarna. Det som används är de enkla orden som alla kan upprepa.

Det är en mycket ful typ av retorik och opinionsbildande som inte passar hemma i varken en seriös debatt eller i politiska lagförslag om att förbjuda tiggeri. Det är en retorik som har en tendens att upprepas och kommas ihåg av människor, och sedan nickar man igenkännande när man hör dem igen. Efter det så nämner man dem för en kamrat, eller kollega, som även de nickar igenkännande. Man diskuterar inte sådant på jobbet, så nicken blir ett tyst medgivande.

Nästa gång man ser en tiggare, eller en uteliggare, så påminns man om de fula orden och de enkla argumenten. Kanske ligger det något i dem i alla fall. Det var ju en politiker som sade det. Sen håller ju de flesta med om det med. Kanske vi skall förbjuda tiggeri? Kanske skall vi göra som i andra länder och förbjuda uteliggare att sova på våra gator och bänkar?

Nej, naturligtvis inte! De som argumenterar mot denna människoförnedrande syn har naturligtvis rätt. Det går inte att förbjuda bort hemlöshet eller fattigdom. Att sopa problemen under mattat ökar bara utsattheten hos de som söker hjälp. Men det ökar också din och min omänsklighet. Vi som kämpar för allas lika värde. Som arbetar för att färre skall hamna i samma situation. Folk undrar, varför gör ni ingenting? Hur kan ni låta detta hända? Finns det inget mer ni kan göra? Varför får jag inte sova tryggt, och veta att jag får mat i morgon med?

Svaret är helt enkelt att det finns skitstövlar som vill se er lida. Och orkar de inte se er lida, så vill de ha er utom synhåll.

2016-03-10

Om 20 år riskerar vi massarbetslöshet!


Piratpartiet är en politisk organisation som älskar teknik. Som politiskt parti anser partiet att teknik är ämnat att hjälpa människor att dels leva ett drägligare liv, men även att tekniska medel är en samling verktyg att hjälpa oss i, och att driva på, mänsklighetens outtröttliga sökande efter svar om hur den värld vi lever i fungerar.

Ett av de mycket heta ämnen som är på tapeten just nu är fordon som kan framföra sina passagerare eller last utan någon förare. De finns redan nu på våra gator i utvärderande tester som genomförs!

Vi är mycket nära att lansera dessa helt autonoma bilar på våra vägar, och det är fullständigt fantastiskt. Volvo anser att de kan lansera självkörande bilar redan 2020, enligt VD Håkan Samuelsson.

http://www.expressen.se/motor/volvo-sjalvkorande-modeller-redan-2020/

Hoppa in i bilen, säg åt den att köra till jobbet och drick sedan färdigt kaffet som du knappt han att brygga efter att du svarat på alla mejl, sparkat ut barnen till skolan, skällt på din bättre hälft samt alla andra mer eller mindre viktiga morgonbestyr som måste göras.

Kanske går det så långt att vi inte längre behöver ha körkort för att använda bilen. Det kan komma en tid då barnen, med ett temporärt "körpass" kan hoppa in i bilen och få skjuts till kompisen eller skolan utan förälder med som passagerare. Bilen kan ju trots allt köra hem själv igen.

Polisen kommer nog troligen sitta kvar i sina bilar ett tag till. En polisbil utan poliser skulle kunna vara rätt tragikomiskt. Någon behöver trotts allt rycka ut till olycksplatser, även där man inte riktigt kan säga vems fel olyckan var.


Denna utveckling leder dock till att vi kan förutspå en mycket tuff tid på arbetsmarknaden inom vissa yrkesgrupper.
  • Taxichaufförer
  • Busschaufförer
  • Lastbilschaufförer
  • Ambulansförare
  • Körskolelärare
  • Budbilsförare
Dessa är några av de yrken som skulle kunna komma att förpassas till historien. Varför? Det är enkelt.

Tänk den taxifirma som skulle motstå att ersätta en vanlig taxichaffis med en taxibil med autopilot. Inga raster. Inga löneförhandlingar, inga sociala avgifter eller löneutbetalningar. Minskad byråkrati. Inga risker för rån, misshandel eller trakasserier. Det finns helt enkelt ingen som helst anledning att behålla en anställd i det läget.

Det är som att placera en trafikpolis i var korsning trotts att det finns fungerande trafikljus. Är Sveriges redo att ta denna fighten med arbetslösheten inom dessa yrkeskategorier, som idag anställer och sysselsätter tiotusentals människor, när de helt enkelt inte finns arbete för dem längre? Svaret på det torde vara, nej.

Detta är bara ett exempel på hur tekniken förenklar vår tillvaro på ett sätt som kan komma att förändra arbetsmarknaden mycket drastiskt, och om man inte förutser detta och arbetar på lösningar kring vad tekniken kan ha för konsekvenser i samhället, då riskerar man stora framtida problem.

Piratpartiet har i dagsläget ett mycket konkret förslag till att lindra effekterna av att hela yrkeskårer riskerar försvinna tack vare den fort framskridande tekniska utvecklingen.

Förslaget kallas Basinkomst, och togs fram specifikt för att minska osäkerheten vid arbetslöshet och bidra till att ingen, oavsett vad exempelvis en framtida teknisk utveckling kan leda till för konsekvenser, blir utförsäkrad eller saknar chansen till att ombilda sig.

Christian Engström har publicerat ett förslag till hur basinkomst skulle kunna införas. Hela förslaget finns som PDF här. Mycket läsvärt!

2015-10-18

Del 16-18, Basinkomst [Medborgarlön], Finansiering, införandet och mänskliga rättigheter.


16. Hur finansieras Basinkomst?

Var kan finansiering eventuellt tas ifrån till att finansiera en Basinkomst?

Nedan kommer en mycket grov höftning, medelst Regeringens egna budgetsiffror, på var resurserna kan skiftas ifrån för att finansiera Basinkomst.

  • Studiestöd; 21 miljarder, kan till största del gå till att finansiera basinkomsten då endast studiestöd till ej myndiga individer bör vara kvar.
  • Allmänna Pensionen; 258 Miljarder per år. Den allmänna pensionen kan fasas ur under åren, och då fler och fler blivande pensionärer får Basinkomst (den allmänna pensionen kan ses som en basinkomst som enbart de med rätt ålder får ta del av) kan pensionspotten föras över till finansieringen av Basinkomst.
  • Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning; ca 96 Miljarder (sjukpenning med mera) varav handikappersättningar om 1,3 miljarder behålls, vilket ger ca 94,7 miljarder till Basinkomst.
  • Arbetslösa och arbetsmarknads totala kostnad; ca 70 Miljarder varav Arbetsmiljöverket får 0,7 miljarder och europeiska socialfonden får 1 miljard vilket lämnar ca 68 miljarder till Basinkomst.
  • Rut-Rot och jobbskatteavdrag kostar; ca 100 miljarder per år. Om de skall tas bort, var läggs då medlen? Basinkomst vore en god idé.
  • Ekonomisk trygghet för familjer och barn; ca 81 miljarder varav barnbidrag om ca 25 miljarder kan kvarstå vilket ger 56 miljarder till Basinkomst.
  • Ekonomisk trygghet vid ålderdom; ca 39 miljarder olika bidrag för äldre så som bostadsbidrag.
  • Studielån som Staten bidrar med kostar; Ca 174 Miljarder per år. Kommer troligen att sänkas i och med införande av Basinkomst med, låt oss säga hälften. Det ger oss ca 85 miljarder till Basinkomsten.
  • Statlig tjänstepension; 11 miljarder kommer att ersättas och bakas in i Basinkomsten allt eftersom det nuvarande pensionssystemet fasar ur.
  • Stöd för enskild att underlätta att ordna bostad; 0,043 miljarder. (Spott i havet. Ren idioti. Egen anm.)

Summa; ca 681,7 miljarder per år.

Invånare ca 10 miljoner varav barn ca 20 % vilket ger ca 85 212,5 kr per år, eller ca 7 101 kr per månad per vuxen individ.

Lägg här till besparingar inom administration då försäkringskassans, arbetsförmedlingens, socialförvaltningens och pensionsmyndighetens arbetsbörda skulle minska drastiskt då de flesta bidrag redan bakats in i Basinkomsten. Kanske kan en eller ett par myndigheter slås ihop eller rent av läggas ner permanent.

Tidigare har nämnts en Basinkomst på totalt omkring ca riksnormen för existensminimum plus en medelmåttig hyra om 4 000 kr, dvs. ca 8 000 kr. Som påvisas ovan är det helt klart en genomförbar reform med rikets ekonomi så som den ser ut idag.

17. Införandet av Basinkomst.


Då Basinkomst skulle kunna ersätta flera ekonomiska bidrag i Sverige behöver det inte vara nödvändigt att Basinkomsten skulle skrivas in i socialtjänstlagen eller i regler kring bidrag från försäkringskassan.

Lämpligt vore att överväga att helt enkelt införa Basinkomst som en grundlag i Sverige, vilket sedan administreras via skatteverket.

En annan tanke med att införa den i grundlagen vore att skydd den för godtycklig ändring alternativt avveckling av Basinkomst då det krävs minst 2 mandatperioder för att ändring, avveckling kan ske.

Den femte grundlagen skulle därmed kunna bli, som ett exempel;

1 § Var Svensk medborgare som uppfyller myndig ålder skall ha rätten att erhålla Basinkomst på månadsbasis, utan krav på motprestation samt befriat från återkrav och skatt. Basinkomsten skall vara baserat på uträknad riksnorm gällandes existensminimum för egenförsörjning.

Med efterföljande paragrafer för förtydliganden.

Förtydliganden kan exempelvis påvisa vad som gäller om en person blir omyndigförklarad. Det finns redan lagar och regler för hur det skall skötas så att anknyta till det torde inte vara besvärligt. Det samma gäller lagar kring svenskt medborgarskap. I princip gäller det även där att knyta an den nya grundlagen med redan etablerade lagstöd vilka kan vara relevanta, som exempelvis Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap och vad som gäller vid asylsökanden och uppehållstillstånd.

Basinkomsten borde ligga i nivå med en billigare hyra samt existensminimum, dvs. i dagsläget kring ca 8000 kr totalt, men med Sveriges nuvarande budget skulle det inte vara omöjligt att införa en Basinkomst om ca 6000 kr redan idag.

En viss del av Basinkomsten skulle med fördel kunna hållas rörlig, för att kunna följa bostadsmarknad och svensk ekonomi precis som socialbidraget i dagsläget enligt teorin skall följa en riksnorm för vas som anses vara existensminimum.

Lika så kan det vara mycket lämpligt att staten har möjlighet att justera en del av Basinkomsten exempelvis vid en nationell kris antingen åt ena eller andra hållet. Detta skulle vara väl stipulerat i grundlagen.

Den andra delen bör vara fast för att en regering inte godtyckligt skall kunna skifta Basinkomsten vart år efter eget huvud bara för att det är bekvämt eller som en snabbflört under valperioden.

Införandet av Basinkomst bör ske stegvis för att inte påfresta samhällets nuvarande sociala system. Om vi ser till en Basinkomst i storlek av 8000 kr, så skulle man bäst kunna fasa in den med ca 2000 kr vart annat år under två följande mandatperioder.

Detta skulle avhjälpa urfasning av arbetslösa på exempelvis arbetsförmedling, och lika så skulle de som går på olika socialbidrag och sjukpenning kunna fasas över successivt till Basinkomst medan verksamheten och administrationen kring de gamla bidragssystemen läggs ner inom respektive verksamhet.

Redan i sitt initiala skede skulle vissa grupper, exempelvis utstötta och hemlösa och utförsäkrade, få en omedelbar och villkorslös hjälp.

18. Basinkomst har stöd av de Mänskliga rättigheterna.

Ytterligare stöd för införandet av Basinkomst finns att finna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Exempelvis;

Artikel 23

Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.

Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.

Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.

Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

Artikel 25

Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.


Detta avslutar publiceringen av detta diskussionsunderlag, undantaget att hänvisa till mer läsning kring siffrorna och ämnen som artikelserien nämnt.

19. Källor och vidare information.



EDIT: Under punkten Studielån i Del 16 kröp det in ett tolkningsfel från min sida. Som Engström påpekar är det troligtvis den samlade fordringen på studielån, inte en årlig utgift. Jag låter felet stå som det är i oförändrad form.