2015-05-02

Dags att fundera på Medborgarlön.



Jag har spekulerat lite kring frågan om Basinkomsten och hur den skulle kunna utformas. Jag har följt bland andra Christian Engström och Gustav Nipes funderingar kring frågan och tycker det är en mycket god idé att börja spana på ett konkret förslag.

Grundtanken.
Basinkomst, eller Medborgarlön som det även kallas, skulle kunna givas alla vuxna svenska medborgare. Tanken med att införa medborgarlön är mångfacetterad, och hur simpel idén än låter så är det många element som bör studeras, förklaras och utvärderas.
Definition Basinkomst.
Jag har funderat lite över en definition som skulle kunna täcka in hela begreppet, men det är inte helt enkelt. Ett exempel skulle dock kunna vara;
Grundlagsskyddad Inkomst som alla svenska medborgare av myndig ålder erhåller på månadsbasis, utan krav på motprestation och befriat från återkrav, baserat på uträknad riksnorm gällandes existensminimum för egenförsörjning.
Grundlag?
Då Basinkomst skulle kunna ersätta flera ekonomiska bidrag i Sverige behöver det inte vara nödvändigt att Basinkomst skulle skrivas in i socialtjänstlagen eller i regler kring bidrag från försäkringskassan.
Lämpligt vore att överväga att helt enkelt införa rätten till basinkomst som en grundlag i Sverige, vilket sedan administreras via skatteverket.
En annan tanke med att införa den i grundlagen vore att skydd den för godtycklig ändring alternativt avveckling av basinkomst då det krävs minst 2 mandatperioder för att ändring, avveckling kan ske.
Den femte grundlagen skulle därmed kunna bli, som ett exempel;
1 § Var Svensk medborgare som uppfyller myndig ålder skall ha rätten att erhålla basinkomst på månadsbasis, utan krav på motprestation samt befriat från återkrav och skatt. Basinkomsten skall vara baserat på uträknad riksnorm gällandes existensminimum för egenförsörjning.
Med efterföljande paragrafer för förtydliganden.
Förtydliganden kan exempelvis påvisa vad som gäller om en person blir omyndigförklarad. Det finns redan lagar och regler för hur det skall skötas så att anknyta till det torde inte vara besvärligt. Det samma gäller lagar kring svenskt medborgarskap. I princip gäller det även där att knyta an den nya grundlagen med redan etablerade lagstöd vilka kan vara relevanta, som exempelvis Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap.
Socialtjänstlagen. (2001:453)
Socialtjänstlagen skulle kunna skrivas om till stora delar vad gäller rätten till ekonomiskt bistånd. Detta skulle leda till förenklingar vid uppdrag Sociala myndigheter utför, exempelvis ställa upp för utsatta barn och vuxna. Den ekonomiska tillsynsverksamheten skulle i stort kunna läggas ned i sin helhet.
1 kap. Socialtjänstens mål
1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och
solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Skulle kunna skrivas om till;
1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och
solidaritetens grund främja människornas
- sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Ingen stor skillnad kan tyckas, men fokus på social trygghet är ett starkt kliv i rätt riktning om mer medel kan ligga till grund för att främja goda familjeförhållanden samt andra frågor.
Jämlikhet i levnadsfrågor rör inte enbart ekonomi, utan även allas lika rätt inför lagen och som individer i samhället i stort. Den ekonomiska biten faller alltså bort till förmån för övriga frågor.
Möjligheten till att aktivt kunna delta i samhället med basinkomst förstärks ofantligt, och även om punkten bör stå kvar, så lättas här arbetsbördan på de sociala myndigheterna.
4 kap. Rätten till bistånd
Detta kapitel skulle helt enkelt kunna slopas i sin helhet.
Det finns mer som kan komma att ändras i ett fullfjädrat förslag naturligtvis, men även till syns små ändringar kan ge mycket stora positiva effekter vid fokusskiften i verksamheten.
Sjukpenning och allmän sjukförsäkring.
Sjukpenningen och de allmänna sjukersättningarna kan dras in helt för att delvis finansiera basinkomsten. Privat sjukersättning påverkas inte, lika så påverkas inte speciella stöd för handikappade eller på annat sätt hjälp berättigade individers bidrag.
Barnbidrag.
Barnbidraget är redan nu en typ av basinkomst för personer i omyndig ålder och bör därför lämnas därhän som den är. Basinkomsten bör inte på något sätt påverka denna typ av bidrag.
Studiebidrag.
Studiebidrag och studiemedel i olika slag skulle helt kunna dras in för myndiga personer. Detta skulle finansiera en stor del av basinkomsten. För barn och ungdom skulle det fortfarande finnas möjlighet till studiebidrag och inackorderingstillägg så som nu.
Speciella studielån skulle kunna finnas kvar i oförändrad form, även om själva lånesumman skulle kunna anpassas. Detta i kombination med ovan skulle kunna leda till att färre svenska medborgare har allt för stor lånebörda efter färdig utbildning.
Pension.
Den allmänna pensionen skulle kunna dras in och på så vis finansiera basinkomsten då basinkomsten i sig är livslång. Detta skulle garantera en jämnare och mer rättvis inkomst för pensionärer.
Tjänstepension och privat pensionssparande bör inte påverkas av basinkomst.
Arbetslöshetsersättning.
En stor del av basinkomsten kan finansieras med att arbetsmarknadspolitiska åtgärder och all den myriad av ersättningar som finns vid olika skeden av arbetslösheten kan dras in i sin helhet. Inga mer FAS I-III, inga utskrivningar och inga obligatoriska åtgärder. Inga slavlöner på 90skr/dag och inga repressalier för olyckliga omständigheter med missförstånd på praktikplatser eller mellan arbetssökande och arbetsförmedling.
Kostnaden för dessa ersättningar, verksamheter och den omfattande byråkratin som krävs för att driva dessa är mycket ansenlig, och kommer finansiera en stor del av basinkomsten.
Arbetsförmedlingen kan därmed återgå till att faktiskt förmedla arbeten mellan arbetsgivare och arbetstagare så som det en gång i tiden var tänkt, och inte agera kontrollmyndighet inför Sociala myndigheter och skatteverket.
Facket.
Rätt lön för arbetet.
De olika fackföreningarna skulle få mycket bättre förhandlingsläge vad gäller förhandlingar på arbetsplatser med obekväma arbeten.
Om en person som rensar fekalier under våra gator inte får tillräckligt i lön för de risker han tar med sin hälsa, så bör pressen ligga rätt hårt på arbetsgivaren att höja lönen, eller kommer ingen att vilja ta dessa skitiga och farliga arbetena. Rätt lön för rätt möda med andra ord.
Jämställdhetsfrämjande.
Jämställdheten kommer även den att få hjälp på traven då den som inte behandlas lika väl på arbetsplatsen som de andra helt enkelt kan välja att gå hem. Detta skulle ge stora positiva effekter på arbetsmarknad och i andra områden av samhället.
Ytterligare stöd för införandet av basinkomst finns att finna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Exempelvis;

Artikel 23

  1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.
  2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.
  3. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.
  4. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

Artikel 25

  1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll
Samt fler punkter.
Basinkomstens storlek.
Basinkomsten borde ligga i nivå med en billigare hyra samt existensminimum, dvs. i dagsläget kring ca 8000 kr tot.
En viss del av basinkomsten skulle jag argumentera för skulle vara rörlig, för att kunna följa bostadsmarknad och svensk ekonomi.
Lika så kan det vara mycket lämpligt att staten har möjlighet att justera en del av basinkomsten exempelvis vid en nationell kris antingen åt ena eller andra hållet. Detta skulle vara väl stipulerat i grundlagen.

Som nationell kris räknas inte att SD sitter riksdagen, utan lite mer omfattande så som kärnkraftsolycka eller krig.
Den andra delen bör vara fast för att en regering inte godtyckligt skall kunna skifta basinkomsten vart år efter eget huvud bara för att det är bekvämt eller som en snabbflört under valperioden och så vidare.
Hur bör fördelningen se ut mellan fast och justerat del? Svårt att säga, men den fasta delen bör nog uppgå minst 75 % för att inte allt för stora förändringar kan ske på allt för kort tid.