2015-10-18

Del 16-18, Basinkomst [Medborgarlön], Finansiering, införandet och mänskliga rättigheter.


16. Hur finansieras Basinkomst?

Var kan finansiering eventuellt tas ifrån till att finansiera en Basinkomst?

Nedan kommer en mycket grov höftning, medelst Regeringens egna budgetsiffror, på var resurserna kan skiftas ifrån för att finansiera Basinkomst.

  • Studiestöd; 21 miljarder, kan till största del gå till att finansiera basinkomsten då endast studiestöd till ej myndiga individer bör vara kvar.
  • Allmänna Pensionen; 258 Miljarder per år. Den allmänna pensionen kan fasas ur under åren, och då fler och fler blivande pensionärer får Basinkomst (den allmänna pensionen kan ses som en basinkomst som enbart de med rätt ålder får ta del av) kan pensionspotten föras över till finansieringen av Basinkomst.
  • Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning; ca 96 Miljarder (sjukpenning med mera) varav handikappersättningar om 1,3 miljarder behålls, vilket ger ca 94,7 miljarder till Basinkomst.
  • Arbetslösa och arbetsmarknads totala kostnad; ca 70 Miljarder varav Arbetsmiljöverket får 0,7 miljarder och europeiska socialfonden får 1 miljard vilket lämnar ca 68 miljarder till Basinkomst.
  • Rut-Rot och jobbskatteavdrag kostar; ca 100 miljarder per år. Om de skall tas bort, var läggs då medlen? Basinkomst vore en god idé.
  • Ekonomisk trygghet för familjer och barn; ca 81 miljarder varav barnbidrag om ca 25 miljarder kan kvarstå vilket ger 56 miljarder till Basinkomst.
  • Ekonomisk trygghet vid ålderdom; ca 39 miljarder olika bidrag för äldre så som bostadsbidrag.
  • Studielån som Staten bidrar med kostar; Ca 174 Miljarder per år. Kommer troligen att sänkas i och med införande av Basinkomst med, låt oss säga hälften. Det ger oss ca 85 miljarder till Basinkomsten.
  • Statlig tjänstepension; 11 miljarder kommer att ersättas och bakas in i Basinkomsten allt eftersom det nuvarande pensionssystemet fasar ur.
  • Stöd för enskild att underlätta att ordna bostad; 0,043 miljarder. (Spott i havet. Ren idioti. Egen anm.)

Summa; ca 681,7 miljarder per år.

Invånare ca 10 miljoner varav barn ca 20 % vilket ger ca 85 212,5 kr per år, eller ca 7 101 kr per månad per vuxen individ.

Lägg här till besparingar inom administration då försäkringskassans, arbetsförmedlingens, socialförvaltningens och pensionsmyndighetens arbetsbörda skulle minska drastiskt då de flesta bidrag redan bakats in i Basinkomsten. Kanske kan en eller ett par myndigheter slås ihop eller rent av läggas ner permanent.

Tidigare har nämnts en Basinkomst på totalt omkring ca riksnormen för existensminimum plus en medelmåttig hyra om 4 000 kr, dvs. ca 8 000 kr. Som påvisas ovan är det helt klart en genomförbar reform med rikets ekonomi så som den ser ut idag.

17. Införandet av Basinkomst.


Då Basinkomst skulle kunna ersätta flera ekonomiska bidrag i Sverige behöver det inte vara nödvändigt att Basinkomsten skulle skrivas in i socialtjänstlagen eller i regler kring bidrag från försäkringskassan.

Lämpligt vore att överväga att helt enkelt införa Basinkomst som en grundlag i Sverige, vilket sedan administreras via skatteverket.

En annan tanke med att införa den i grundlagen vore att skydd den för godtycklig ändring alternativt avveckling av Basinkomst då det krävs minst 2 mandatperioder för att ändring, avveckling kan ske.

Den femte grundlagen skulle därmed kunna bli, som ett exempel;

1 § Var Svensk medborgare som uppfyller myndig ålder skall ha rätten att erhålla Basinkomst på månadsbasis, utan krav på motprestation samt befriat från återkrav och skatt. Basinkomsten skall vara baserat på uträknad riksnorm gällandes existensminimum för egenförsörjning.

Med efterföljande paragrafer för förtydliganden.

Förtydliganden kan exempelvis påvisa vad som gäller om en person blir omyndigförklarad. Det finns redan lagar och regler för hur det skall skötas så att anknyta till det torde inte vara besvärligt. Det samma gäller lagar kring svenskt medborgarskap. I princip gäller det även där att knyta an den nya grundlagen med redan etablerade lagstöd vilka kan vara relevanta, som exempelvis Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap och vad som gäller vid asylsökanden och uppehållstillstånd.

Basinkomsten borde ligga i nivå med en billigare hyra samt existensminimum, dvs. i dagsläget kring ca 8000 kr totalt, men med Sveriges nuvarande budget skulle det inte vara omöjligt att införa en Basinkomst om ca 6000 kr redan idag.

En viss del av Basinkomsten skulle med fördel kunna hållas rörlig, för att kunna följa bostadsmarknad och svensk ekonomi precis som socialbidraget i dagsläget enligt teorin skall följa en riksnorm för vas som anses vara existensminimum.

Lika så kan det vara mycket lämpligt att staten har möjlighet att justera en del av Basinkomsten exempelvis vid en nationell kris antingen åt ena eller andra hållet. Detta skulle vara väl stipulerat i grundlagen.

Den andra delen bör vara fast för att en regering inte godtyckligt skall kunna skifta Basinkomsten vart år efter eget huvud bara för att det är bekvämt eller som en snabbflört under valperioden.

Införandet av Basinkomst bör ske stegvis för att inte påfresta samhällets nuvarande sociala system. Om vi ser till en Basinkomst i storlek av 8000 kr, så skulle man bäst kunna fasa in den med ca 2000 kr vart annat år under två följande mandatperioder.

Detta skulle avhjälpa urfasning av arbetslösa på exempelvis arbetsförmedling, och lika så skulle de som går på olika socialbidrag och sjukpenning kunna fasas över successivt till Basinkomst medan verksamheten och administrationen kring de gamla bidragssystemen läggs ner inom respektive verksamhet.

Redan i sitt initiala skede skulle vissa grupper, exempelvis utstötta och hemlösa och utförsäkrade, få en omedelbar och villkorslös hjälp.

18. Basinkomst har stöd av de Mänskliga rättigheterna.

Ytterligare stöd för införandet av Basinkomst finns att finna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Exempelvis;

Artikel 23

Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.

Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.

Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.

Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

Artikel 25

Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.


Detta avslutar publiceringen av detta diskussionsunderlag, undantaget att hänvisa till mer läsning kring siffrorna och ämnen som artikelserien nämnt.

19. Källor och vidare information.



EDIT: Under punkten Studielån i Del 16 kröp det in ett tolkningsfel från min sida. Som Engström påpekar är det troligtvis den samlade fordringen på studielån, inte en årlig utgift. Jag låter felet stå som det är i oförändrad form.