2015-10-11

Del 5-6, Basinkomst [Medborgarlön], hälsobild och skolgång.


5. Förbättra hälsan bland barn och unga

Det svenska samhället lider av ökad ohälsa bland medborgarna, både vuxna och barn.

2014 uppmäter man att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat mångfalt sedan 1990 talet. Främst ökar symptom så som oro, ångest och sömnproblem.

Att den psykiska ohälsan ökar så dramatiskt har enligt forskning kopplingar till bland annat skolgång och arbetslöshet.

Statistiska centralbyråns data visar att den psykiska ohälsan är betydligt högre bland kvinnor än män, bland lågutbildade än högutbildade, och bland arbetare än tjänstemän.

Studier påvisar även att dåliga skolresultat och låg utbildning leder till påtagligt högre risker för ohälsa. Risken för självmord ligger ca 4-6 gånger högre bland de som lyckats dåligt i grundskolan än bland de som lyckats bra.

Sedan 1990 har andelen arbetslösa bland unga i åldrarna 16-24 år tredubblats, från 5 till 13 procent. Andelen med psykiska besvär har också tredubblats från 7-8 procent till 20-22 procent.

Ökningen bland barn och ungas ohälsa följer därmed den sedan 90 talet ökade trenden med sämre skolgång och högre arbetslöshet.

Införandet av Basinkomst i Sverige torde både direkt och indirekt kunna avhjälpa dessa problem då det står en direkt positiv anknytning mellan införandet av Basinkomst, skolgång, prestation i skolan samt hälsobilden som påvisas av sammanställningen av de experiment som utförts.

6. Förbättra skolgång och betyg.


På 1990 talet var frekvensen som inte fick betyg i ett eller flera ämnen ca 2 % i hela landet. Idag ligger den siffran på ca 22,5%.

Det finns många faktorer som spelar in på varför ökningen är så markant.

Försämrad skolmiljö, försämrade sociala förhållanden i familjer, fler elever med större ohälsa, fler elever per klass med mera.

Den största orsaken torde vara barn och ungas hälsa. Jämför man ökningen av elever med försämrade betyg sedan 90 talet med ökningen av elever som mår psykiskt och fysiskt sämre under samma intervall så påvisas ett starkt samband.

Införandet av Basinkomst i de försök som sammanställts påvisar en positiv trend för elevers deltagande i skolan. Lika så spelar Basinkomstens effekt på elevers hälsa in i den ökande prestationen vad gäller betyg i skolan.

Studierna kring Basinkomst visar även att den ekonomiska stabiliteten i familjen samt den ökade tiden eleven stannar i skolan vid införandet av Basinkomst har en mycket positiv påverkan på betygen.

Studiebidrag och studiemedel av olika slag skulle helt kunna dras in för myndiga personer. Detta skulle finansiera en stor del av Basinkomsten. För barn och ungdom skulle det fortfarande finnas möjlighet till studiebidrag och inackorderingstillägg så som nu.

Detta skulle ge fler personer möjligheten att studera för att anpassa sitt kunnande till en skiftande arbetsmarknad och höja kompetensen för att kunna konkurrera nationellt som internationellt.

Speciella studielån skulle kunna finnas kvar i oförändrad form, även om själva lånesumman skulle kunna anpassas.

Detta i kombination med ovan skulle även kunna leda till att färre svenska medborgare har allt för stor lånebörda efter färdig utbildning.

Forts. i del 7