Jag har spekulerat lite kring frågan om Basinkomsten och hur den skulle kunna utformas. Jag har följt bland andra Christian Engström och Gustav Nipes funderingar kring frågan och tycker det är en mycket god idé att börja spana på ett konkret förslag.
Grundtanken.
Basinkomst, eller Medborgarlön som det även kallas, skulle
kunna givas alla vuxna svenska medborgare. Tanken med att införa medborgarlön
är mångfacetterad, och hur simpel idén än låter så är det många element som bör
studeras, förklaras och utvärderas.
Definition
Basinkomst.
Jag har funderat lite över en definition som skulle kunna
täcka in hela begreppet, men det är inte helt enkelt. Ett exempel skulle dock
kunna vara;
Grundlagsskyddad Inkomst som alla svenska medborgare av
myndig ålder erhåller på månadsbasis, utan krav på motprestation och befriat
från återkrav, baserat på uträknad riksnorm gällandes existensminimum för
egenförsörjning.
Grundlag?
Då Basinkomst skulle kunna ersätta flera ekonomiska bidrag i
Sverige behöver det inte vara nödvändigt att Basinkomst skulle skrivas in i
socialtjänstlagen eller i regler kring bidrag från försäkringskassan.
Lämpligt vore att överväga att helt enkelt införa rätten
till basinkomst som en grundlag i Sverige, vilket sedan administreras via
skatteverket.
En annan tanke med att införa den i grundlagen vore att
skydd den för godtycklig ändring alternativt avveckling av basinkomst då det
krävs minst 2 mandatperioder för att ändring, avveckling kan ske.
Den femte grundlagen skulle därmed kunna bli, som ett
exempel;
1 § Var Svensk medborgare som uppfyller myndig ålder skall
ha rätten att erhålla basinkomst på månadsbasis, utan krav på motprestation
samt befriat från återkrav och skatt. Basinkomsten skall vara baserat på
uträknad riksnorm gällandes existensminimum för egenförsörjning.
Med efterföljande paragrafer för förtydliganden.
Förtydliganden kan exempelvis påvisa vad som gäller om en
person blir omyndigförklarad. Det finns redan lagar och regler för hur det
skall skötas så att anknyta till det torde inte vara besvärligt. Det samma
gäller lagar kring svenskt medborgarskap. I princip gäller det även där att
knyta an den nya grundlagen med redan etablerade lagstöd vilka kan vara
relevanta, som exempelvis Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap.
Socialtjänstlagen. (2001:453)
Socialtjänstlagen skulle kunna skrivas om till stora delar
vad gäller rätten till ekonomiskt bistånd. Detta skulle leda till förenklingar
vid uppdrag Sociala myndigheter utför, exempelvis ställa upp för utsatta barn
och vuxna. Den ekonomiska tillsynsverksamheten skulle i stort kunna läggas ned
i sin helhet.
1 kap. Socialtjänstens mål
1 § Samhällets socialtjänst skall på
demokratins och
solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Skulle kunna skrivas om till;
1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och
solidaritetens grund främja människornas
- sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Ingen stor skillnad kan tyckas, men fokus på social trygghet
är ett starkt kliv i rätt riktning om mer medel kan ligga till grund för att främja
goda familjeförhållanden samt andra frågor.
Jämlikhet i levnadsfrågor rör inte enbart ekonomi, utan även
allas lika rätt inför lagen och som individer i samhället i stort. Den
ekonomiska biten faller alltså bort till förmån för övriga frågor.
Möjligheten till att aktivt kunna delta i samhället med
basinkomst förstärks ofantligt, och även om punkten bör stå kvar, så lättas här
arbetsbördan på de sociala myndigheterna.
4 kap. Rätten till bistånd
Detta kapitel skulle helt enkelt kunna slopas i sin helhet.
Det finns mer som kan komma att ändras i ett fullfjädrat
förslag naturligtvis, men även till syns små ändringar kan ge mycket stora
positiva effekter vid fokusskiften i verksamheten.
Sjukpenning och
allmän sjukförsäkring.
Sjukpenningen och de allmänna sjukersättningarna kan dras in
helt för att delvis finansiera basinkomsten. Privat sjukersättning påverkas
inte, lika så påverkas inte speciella stöd för handikappade eller på annat sätt
hjälp berättigade individers bidrag.
Barnbidrag.
Barnbidraget är redan nu en typ av basinkomst för personer i
omyndig ålder och bör därför lämnas därhän som den är. Basinkomsten bör inte på
något sätt påverka denna typ av bidrag.
Studiebidrag.
Studiebidrag och studiemedel i olika slag skulle helt kunna
dras in för myndiga personer. Detta skulle finansiera en stor del av
basinkomsten. För barn och ungdom skulle det fortfarande finnas möjlighet till
studiebidrag och inackorderingstillägg så som nu.
Speciella studielån skulle kunna finnas kvar i oförändrad
form, även om själva lånesumman skulle kunna anpassas. Detta i kombination med
ovan skulle kunna leda till att färre svenska medborgare har allt för stor
lånebörda efter färdig utbildning.
Pension.
Den allmänna pensionen skulle kunna dras in och på så vis
finansiera basinkomsten då basinkomsten i sig är livslång. Detta skulle
garantera en jämnare och mer rättvis inkomst för pensionärer.
Tjänstepension och privat pensionssparande bör inte påverkas
av basinkomst.
Arbetslöshetsersättning.
En stor del av basinkomsten kan finansieras med att
arbetsmarknadspolitiska åtgärder och all den myriad av ersättningar som finns
vid olika skeden av arbetslösheten kan dras in i sin helhet. Inga mer FAS
I-III, inga utskrivningar och inga obligatoriska åtgärder. Inga slavlöner på
90skr/dag och inga repressalier för olyckliga omständigheter med missförstånd
på praktikplatser eller mellan arbetssökande och arbetsförmedling.
Kostnaden för dessa ersättningar, verksamheter och den
omfattande byråkratin som krävs för att driva dessa är mycket ansenlig, och
kommer finansiera en stor del av basinkomsten.
Arbetsförmedlingen kan därmed återgå till att faktiskt
förmedla arbeten mellan arbetsgivare och arbetstagare så som det en gång i
tiden var tänkt, och inte agera kontrollmyndighet inför Sociala myndigheter och
skatteverket.
Facket.
Rätt lön för arbetet.
De olika fackföreningarna skulle få mycket bättre
förhandlingsläge vad gäller förhandlingar på arbetsplatser med obekväma
arbeten.
Om en person som rensar fekalier under våra gator inte får tillräckligt
i lön för de risker han tar med sin hälsa, så bör pressen ligga rätt hårt på
arbetsgivaren att höja lönen, eller kommer ingen att vilja ta dessa skitiga och
farliga arbetena. Rätt lön för rätt möda med andra ord.
Jämställdhetsfrämjande.
Jämställdheten kommer även den att få hjälp på traven då den
som inte behandlas lika väl på arbetsplatsen som de andra helt enkelt kan välja
att gå hem. Detta skulle ge stora positiva effekter på arbetsmarknad och i
andra områden av samhället.
Ytterligare stöd för införandet av basinkomst finns att
finna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Exempelvis;
Artikel 23
- Var och
en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och
tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.
- Var och
en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.
- Var och
en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning
som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig
tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt
skydd.
- Var och
en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna
sina intressen.
Artikel 25
- Var och
en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens
hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och
nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av
arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller
annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller
hennes kontroll
Samt fler punkter.
Basinkomstens
storlek.
Basinkomsten borde ligga i nivå med en billigare hyra samt
existensminimum, dvs. i dagsläget kring ca 8000 kr tot.
En viss del av basinkomsten skulle jag argumentera för
skulle vara rörlig, för att kunna följa bostadsmarknad och svensk ekonomi.
Lika så kan det vara mycket lämpligt att staten har
möjlighet att justera en del av basinkomsten exempelvis vid en nationell kris
antingen åt ena eller andra hållet. Detta skulle vara väl stipulerat i
grundlagen.
Som nationell kris räknas inte att SD sitter riksdagen, utan lite
mer omfattande så som kärnkraftsolycka eller krig.
Den andra delen bör vara fast för att en regering inte
godtyckligt skall kunna skifta basinkomsten vart år efter eget huvud bara för
att det är bekvämt eller som en snabbflört under valperioden och så vidare.
Hur bör fördelningen se ut mellan fast och justerat del?
Svårt att säga, men den fasta delen bör nog uppgå minst 75 % för att inte allt
för stora förändringar kan ske på allt för kort tid.