2015-10-18

Del 16-18, Basinkomst [Medborgarlön], Finansiering, införandet och mänskliga rättigheter.


16. Hur finansieras Basinkomst?

Var kan finansiering eventuellt tas ifrån till att finansiera en Basinkomst?

Nedan kommer en mycket grov höftning, medelst Regeringens egna budgetsiffror, på var resurserna kan skiftas ifrån för att finansiera Basinkomst.

  • Studiestöd; 21 miljarder, kan till största del gå till att finansiera basinkomsten då endast studiestöd till ej myndiga individer bör vara kvar.
  • Allmänna Pensionen; 258 Miljarder per år. Den allmänna pensionen kan fasas ur under åren, och då fler och fler blivande pensionärer får Basinkomst (den allmänna pensionen kan ses som en basinkomst som enbart de med rätt ålder får ta del av) kan pensionspotten föras över till finansieringen av Basinkomst.
  • Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning; ca 96 Miljarder (sjukpenning med mera) varav handikappersättningar om 1,3 miljarder behålls, vilket ger ca 94,7 miljarder till Basinkomst.
  • Arbetslösa och arbetsmarknads totala kostnad; ca 70 Miljarder varav Arbetsmiljöverket får 0,7 miljarder och europeiska socialfonden får 1 miljard vilket lämnar ca 68 miljarder till Basinkomst.
  • Rut-Rot och jobbskatteavdrag kostar; ca 100 miljarder per år. Om de skall tas bort, var läggs då medlen? Basinkomst vore en god idé.
  • Ekonomisk trygghet för familjer och barn; ca 81 miljarder varav barnbidrag om ca 25 miljarder kan kvarstå vilket ger 56 miljarder till Basinkomst.
  • Ekonomisk trygghet vid ålderdom; ca 39 miljarder olika bidrag för äldre så som bostadsbidrag.
  • Studielån som Staten bidrar med kostar; Ca 174 Miljarder per år. Kommer troligen att sänkas i och med införande av Basinkomst med, låt oss säga hälften. Det ger oss ca 85 miljarder till Basinkomsten.
  • Statlig tjänstepension; 11 miljarder kommer att ersättas och bakas in i Basinkomsten allt eftersom det nuvarande pensionssystemet fasar ur.
  • Stöd för enskild att underlätta att ordna bostad; 0,043 miljarder. (Spott i havet. Ren idioti. Egen anm.)

Summa; ca 681,7 miljarder per år.

Invånare ca 10 miljoner varav barn ca 20 % vilket ger ca 85 212,5 kr per år, eller ca 7 101 kr per månad per vuxen individ.

Lägg här till besparingar inom administration då försäkringskassans, arbetsförmedlingens, socialförvaltningens och pensionsmyndighetens arbetsbörda skulle minska drastiskt då de flesta bidrag redan bakats in i Basinkomsten. Kanske kan en eller ett par myndigheter slås ihop eller rent av läggas ner permanent.

Tidigare har nämnts en Basinkomst på totalt omkring ca riksnormen för existensminimum plus en medelmåttig hyra om 4 000 kr, dvs. ca 8 000 kr. Som påvisas ovan är det helt klart en genomförbar reform med rikets ekonomi så som den ser ut idag.

17. Införandet av Basinkomst.


Då Basinkomst skulle kunna ersätta flera ekonomiska bidrag i Sverige behöver det inte vara nödvändigt att Basinkomsten skulle skrivas in i socialtjänstlagen eller i regler kring bidrag från försäkringskassan.

Lämpligt vore att överväga att helt enkelt införa Basinkomst som en grundlag i Sverige, vilket sedan administreras via skatteverket.

En annan tanke med att införa den i grundlagen vore att skydd den för godtycklig ändring alternativt avveckling av Basinkomst då det krävs minst 2 mandatperioder för att ändring, avveckling kan ske.

Den femte grundlagen skulle därmed kunna bli, som ett exempel;

1 § Var Svensk medborgare som uppfyller myndig ålder skall ha rätten att erhålla Basinkomst på månadsbasis, utan krav på motprestation samt befriat från återkrav och skatt. Basinkomsten skall vara baserat på uträknad riksnorm gällandes existensminimum för egenförsörjning.

Med efterföljande paragrafer för förtydliganden.

Förtydliganden kan exempelvis påvisa vad som gäller om en person blir omyndigförklarad. Det finns redan lagar och regler för hur det skall skötas så att anknyta till det torde inte vara besvärligt. Det samma gäller lagar kring svenskt medborgarskap. I princip gäller det även där att knyta an den nya grundlagen med redan etablerade lagstöd vilka kan vara relevanta, som exempelvis Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap och vad som gäller vid asylsökanden och uppehållstillstånd.

Basinkomsten borde ligga i nivå med en billigare hyra samt existensminimum, dvs. i dagsläget kring ca 8000 kr totalt, men med Sveriges nuvarande budget skulle det inte vara omöjligt att införa en Basinkomst om ca 6000 kr redan idag.

En viss del av Basinkomsten skulle med fördel kunna hållas rörlig, för att kunna följa bostadsmarknad och svensk ekonomi precis som socialbidraget i dagsläget enligt teorin skall följa en riksnorm för vas som anses vara existensminimum.

Lika så kan det vara mycket lämpligt att staten har möjlighet att justera en del av Basinkomsten exempelvis vid en nationell kris antingen åt ena eller andra hållet. Detta skulle vara väl stipulerat i grundlagen.

Den andra delen bör vara fast för att en regering inte godtyckligt skall kunna skifta Basinkomsten vart år efter eget huvud bara för att det är bekvämt eller som en snabbflört under valperioden.

Införandet av Basinkomst bör ske stegvis för att inte påfresta samhällets nuvarande sociala system. Om vi ser till en Basinkomst i storlek av 8000 kr, så skulle man bäst kunna fasa in den med ca 2000 kr vart annat år under två följande mandatperioder.

Detta skulle avhjälpa urfasning av arbetslösa på exempelvis arbetsförmedling, och lika så skulle de som går på olika socialbidrag och sjukpenning kunna fasas över successivt till Basinkomst medan verksamheten och administrationen kring de gamla bidragssystemen läggs ner inom respektive verksamhet.

Redan i sitt initiala skede skulle vissa grupper, exempelvis utstötta och hemlösa och utförsäkrade, få en omedelbar och villkorslös hjälp.

18. Basinkomst har stöd av de Mänskliga rättigheterna.

Ytterligare stöd för införandet av Basinkomst finns att finna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Exempelvis;

Artikel 23

Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.

Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.

Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.

Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

Artikel 25

Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.


Detta avslutar publiceringen av detta diskussionsunderlag, undantaget att hänvisa till mer läsning kring siffrorna och ämnen som artikelserien nämnt.

19. Källor och vidare information.



EDIT: Under punkten Studielån i Del 16 kröp det in ett tolkningsfel från min sida. Som Engström påpekar är det troligtvis den samlade fordringen på studielån, inte en årlig utgift. Jag låter felet stå som det är i oförändrad form.

2015-10-15

Del 13-15, Basinkomst [Medborgarlön], Bostadsmarknad, arbetsplatsdiskriminering och arbetsmiljö.


13. Minska klyftor på bostadsmarknaden.

Idag finns det stora klyftor på vilka som lätt får bostad och vilka som behöver hjälp med att ordna en sådan.

Är du arbetslös, eller har hamnat hos kronofogden, eller på anat sätt trampat snett vad gäller fast inkomst, så blir man i regel nekad vid porten.

Arbetslösa, hemlösa och flyktingar är klara exempel på människor som har svårt att på eget bevåg skaffa sig en lägenhet.

Bristen på bostäder ökar aven i Sverige, och detta bidrar till att de som hyr ut eller säljer bostäder har lättare att välja och vraka bland potentiella hyresgäster.

Med Basinkomst så skulle, som nämnts tidigare, bostadsmarknaden kunna sträcka sig in på det privata planet med uthyrning av rum och mindre boenden.

Det är sedan länge känt att när de sociala klyftorna minskar, så ökar välfärden och jämställdheten för alla, och Basinkomst är enligt sammanställningen ett ypperligt sätt att minska ekonomiska och sociala klyftor.


14. Minska diskriminering på arbetsplats.


Alla de som utsätts för olika typer av diskriminering skulle eventuellt kunna driva sina frågor mycket hårdare med förstärkt förhandlingsläge med hjälp av facket vid införandet av Basinkomst.

I den studie som SCB genomförde 2005 så angav mellan 50–60 procent av de tillfrågade att de trodde att de skulle bli stämplade som ”besvärliga” om de gjorde en anmälan och att de skulle bli utfrusna eller trakasserade. Väldigt få tänkte sig att de positiva effekterna kunde överväga.

Nationella folkhälsoenkäten för 2005-2007 visar att cirka 30 procent av personer med någon funktionsnedsättning hade blivit utsatt för kränkande bemötande eller behandling under de senaste tre månaderna. Det är cirka tio procent högre än befolkningen i stort.

Under 2009 tog DO emot 64 anmälningar om religiös diskriminering, varav hälften även uppgav etnisk tillhörighet som grund.

Den statistik som finns om upplevd diskriminering och som har samband med könsidentitet eller könstuttryck kommer från en riktad undersökning genomförd av FHI 2005. Av den kan man se att cirka 40 procent av de som själva definierar sig som transpersoner hade upplevt kränkande behandling eller bemötande en eller flera gånger under de senaste tre månaderna, vilket är cirka 20 procentenheter högre jämfört med befolkningen i stort.

Under 2009 inkom totalt 287 ärenden om könsdiskriminering varav 177 är arbetslivsrelaterade.

Av 267 anmälningar om åldersdiskriminering som inkom under 2009 riktade sig 160 av anmälningarna mot arbetsgivare. En klar majoritet av anmälningar avsåg diskriminering av skäl som har samband med hög ålder. Cirka 60 procent av anmälarna var män.

Att motarbeta och minska ovanstående problematik skulle ge stora positiva effekter på arbetsmarknad och i andra områden av samhället, och här skulle Basinkomst göra stor nytta. Är man säkrare i sin ekonomiska situation, så vågar man säga till fortare vid orättvis behandling än om man står i en överhängande beroendeställning.

15. Bekämpa dålig arbetsmiljö och orättvisa lönebilder.

Att kräva skälig lön för arbetet man utför är en mänsklig rättighet, men många i Sverige får inte den ersättning eller lön som arbetet de utfört är värt.

Om en person som rensar fekalier under våra gator inte får tillräckligt i lön för de risker han tar med sin hälsa, så bör pressen ligga rätt hårt på arbetsgivaren att höja lönen, eller kommer ingen att vilja ta dessa skitiga och farliga arbeten. Rätt lön för rätt möda med andra ord.

Detta skulle även stärka Arbetsmiljöverkets position i granskandet av arbetsplatser. I dag måste en stor del av utredningarna läggas ner på grund av att arbetsmiljöverket har för få resurser. Basinkomst skulle indirekt hjälpa arbetsmiljöverket då många arbetsplatser skulle se sig nöd-tvingade att förbättra arbetsmiljön.

Likaså är det enligt arbetsdomstolens protokoll nästan omöjligt att få fällande dom för lönediskriminering vad gäller kön. Kvinnor ligger alltjämt i underläge.

Det är inte ovanligt att en kvinna med många års erfarenhet har sämre lön än en nyanställd man inom samma yrke, trots likvärdig utbildning.

Basinkomsten skulle även här, som i fallet ovan, kunna bidra till att arbetsmarknaden måste anpassa sig eller helt enkelt förlora arbetskraft som inte går att ersätta.

Forts. i del 16.
 

2015-10-14

Del 11-12, Basinkomst [Medborgarlön], sociala myndigheter och arbetsmarknadspolitiska program.



11. Minska kostnad för sociala myndigheter.

Sociala myndigheter kostar samhället stora summor var år som sätts av i budgeten. I och med att ohälsa, utförsäkringar, arbetslöshet med mera ser ut att öka framöver så kommer även utgifterna att öka år för år.

Införandet av Basinkomst skulle innebära att exempelvis socialkontoren skulle kunna ägna sig åt viktigare saker än ekonomisk administration vad gäller bidragstagare.

Socialtjänstlagen. (2001:453)


Socialtjänstlagen skulle kunna skrivas om till stora delar vad gäller rätten till ekonomiskt bistånd. Detta skulle leda till förenklingar vid uppdrag Sociala myndigheter utför, exempelvis ställa upp för utsatta barn och vuxna. Den ekonomiska tillsynsverksamheten skulle i stort kunna läggas ned i sin helhet.

1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och
solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.

Skulle kunna skrivas om till;

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och
solidaritetens grund främja människornas
- sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.

Ingen stor skillnad kan tyckas, men fokus på social trygghet är ett starkt kliv i rätt riktning om mer medel kan ligga till grund för att främja goda familjeförhållanden samt andra frågor.

Jämlikhet i levnadsfrågor rör inte enbart ekonomi, utan även allas lika rätt inför lagen och som individer i samhället i stort. Den ekonomiska biten faller alltså bort till förmån för övriga frågor.

Möjligheten till att aktivt kunna delta i samhället med Basinkomst förstärks ofantligt, och även om punkten bör stå kvar, så lättas här arbetsbördan på de sociala myndigheterna.

4 kap. Rätten till bistånd

Detta kapitel skulle helt enkelt kunna slopas i sin helhet och besparingarna kan läggas till att finansiera Basinkomsten.


12. Minska kostnader för arbetsmarknadspolitiska program.

En stor del av Basinkomsten kan finansieras med att arbetsmarknadspolitiska åtgärder och all den myriad av ersättningar som finns vid olika skeden av arbetslösheten kan dras in i sin helhet.

Totala kostnaderna för samtliga program 2013 uppgick till drygt 36 miljarder kronor (2012: 33 miljarder), som fördelade sig med 21,3 miljarder på program med aktivitetsstöd (2012: 19,8 miljarder), 12,6 miljarder på de särskilda insatserna i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning (2012: 11,7 miljarder) 2,2 miljarder på anställningsstöden (2012: 1,4 miljarder).

Totala kostnaderna ökade med ca 3,3 miljarder jämfört med 2012. Ökningen beror på det ökade antalet deltagare både med aktivitetsstöd och lönestöden.

Som nämnts ovan i punkten Bekämpa arbetslöshet, så kommer fler att kunna studera vidare och skaffa sig alternativa sysslor under längre perioder av arbetslöshet. Inga mer FAS I-III, inga utskrivningar och inga obligatoriska åtgärder.

Inga slavlöner på 90skr/dag och inga repressalier för olyckliga omständigheter med missförstånd på praktikplatser eller mellan arbetssökande och arbetsförmedling.

Kostnaden för dessa ersättningar, verksamheter och den omfattande byråkratin som krävs för att driva dessa är mycket ansenlig som beskrivs ovan, och kommer finansiera en stor del av Basinkomsten.

Arbetsförmedlingen kan därmed återgå till att faktiskt förmedla arbeten mellan arbetsgivare och arbetstagare så som det en gång i tiden var tänkt, och inte agera kontrollmyndighet inför Sociala myndigheter och skatteverket. 

Forts. i del 13.

2015-10-13

Del 9-10, Basinkomst [Medborgarlön], Sjukvård och utförsäkring.


9. Minska kostnader för sjukvård.

På tidigt 1990 tal rapporteras Sveriges läkemedelskostnad ligga kring 10 miljarder. 2014 blev siffran ca 26,5 Miljarder vilket kan ses som en rätt markant ökning.

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 uppges vara 22.4 miljarder.

Att människor blivit friskare kan inte uttolkas av dessa siffror, däremot att omprioriteringar görs samt att priserna på läkemedlen som ingår i högkostnadsskydden sänks.

Man kan även kolla på hur mycket en patient kostar per dygn i sjukvården.

  • Avdelning: 5000-7000 kr dygn beroende på sjukgymnastik/kurator/dietist/stomisköterska med mera.
  • Akutvårdsplats: 8000- 12000 kr/dygn beroende på vilken typ av akutsjukvård man kräver.
  • HIA: 10000- 15000 beroende på hur HIA är strukturerat
  • IVA: 20000 kr/dygn i snitt
  • NIVA: UAS: 25000- 50000 kr dygn beroende på omständigheter angående omvårdnad r/t ingrepp.

Dessa siffror är ungefärliga, men visar att man mycket snabbt kan minska sjukvårdskostnader om den allmänna hälsobilden förbättras, och då införandet av Basinkomst har visat sig ha en direkt positiv inverkan på människors hälsa så kan man anta att även sjukvårdskostnaderna bör minska.

Fler människor kan även ha råd med de livsviktiga medicin de behöver, vilket ibland är svårt idag för en utförsäkrad individ.

Undersökningar visar att de som har råd till grundläggande sjukvård även arbetar mer med mindre sjukfrånvaro från arbete.

Att sjukvården i Sverige skulle anses som fri är nog ingen som håller med om längre, men med Basinkomst så skulle den i alla fall kunna ses som acceptabelt prissatt.


10. Eliminera risken för att bli utförsäkrad.


1996 var antalet utförsäkrade ca 7,900 personer. I dag ligger siffran på ca 87,000 individer som utförsäkrats. (2014)

Ett flertal, ca 8,000 st. har kastats ur vårt sociala skyddsnät fler än en gång under året.

Detta är en ohållbar situation som bidrar till en allt ökande trend med sjukskrivningar, bidragstagare, försämrad livskvalitet och hemlöshet för en stor grupp människor som behöver hjälp.

I många fall drabbar utförsäkringar familjer mycket hårt vilket leder till en negativ effekt för fler än den drabbade. Utförsäkring kan därför ses som en kumulativt genererande nedåtspiral för vår välfärd som helhet.

Basinkomst skulle helt eliminera risken att bli utförsäkrad och inga klyftor skulle uppstå på grund av oförutsedda skador och sjukdomar och arbetslöshet.

Sjukpenningen och de allmänna sjukersättningarna kan dras in helt för att delvis finansiera Basinkomsten. Privat sjukersättning påverkas inte, lika så påverkas inte speciella stöd för handikappade eller på annat sätt hjälp berättigade individers bidrag.






Forts. i del 11.

2015-10-12

Del 7-8, Basinkomst [Medborgarlön], Arbetslöshet och Hemlöshet.


7. Bekämpa arbetslöshet.

Arbetslösheten i Sverige fortsätter att öka. Det kan variera stort från år till år beroende på hur den politiska bilden ser ut i Sverige. Exempelvis fans det ca 80,000 arbetslösa i Sverige 1990 vilket ökade till hela 380,000 arbetslösa 1993.

I snitt låg arbetslösheten kring 225,000 arbetslösa under 90talet.

Idag ligger arbetslösheten kring 432,300 personer enligt statistiska centralbyrån.

Det är en ökning med ca 95 % sedan 1990, och trenden är att arbetslösheten kommer att stiga ytterligare decennier efter decennier, och anledningarna är många.

Större krav på högre utbildning, fler krav på arbetsmarknadserfarenhet, högre konkurrens med flera sökande per arbetstillfälle, effektivisering och optimering av arbetsflöden, bättre teknik där färre anställda kan utföra arbete som förr krävde fler anställda att utföra är några av orsakerna och effekterna av samhällsutvecklingen som den ser ut idag.

Arbetsmarknaden har visat sig stimuleras på flera plan i och med införandet av Medborgalön. En stor omfördelning från anställd till egenföretagare har uppmärksammats i försök. Detta skulle kunna sysselsätta fler som i dagsläget söker anställning vilket skulle öka andelen arbetstillfällen i positiv riktning på sikt.

Som tidigare påvisats ligger även minskad skolgång och försämrad prestation i skolan till grund för arbetslöshet. Då försök påvisar att Basinkomst redan stimulerar skolor och betyg i positiv riktning så skulle effekten kunna bli kumulativ.

Antar vi att antalet välutbildade egenföretagare och arbetstillfällen ökar, så kan vi även anta att skatteintäkterna från arbetsmarknaden kommer att öka vilket skulle bidra stort till den Svenska välfärden som helhet.

8. Förbättra situationen för hemlösa.

I Sverige saknas exempelvis en koherent strategi för att bekämpa Bostadslösheten, och problemet lämnas därhän till sociala myndigheter och hjälporganisationer. Detta är inte bra då förutsättningarna för de bostadslösa kan variera stort från kommun till kommun.

Kring år 2000 låg hemlösheten på ca 9,250 personer i Sverige.

Idag ligger hemlösheten kring ca 34,000 personer.

Det är en ökning kring 400 % på 15 år, och fullständigt oacceptabelt.

Fortsätter ökningen i den takten exponentiellt med ökad arbetslöshet och ohälsa så har vi år 2030 ca 136,000 hemlösa, med ökande kostnader för samhället, en siffra som är helt och hållet onödig i ett land med de förutsättningar som Sverige har.

Socialförvaltningen måste ständigt antingen placera, eller gå i god för, personer som har av olika orsaker hamnat på gatan och inte själva kan teckna ett hyresavtal. Bostadsmarknaden är mycket tuff, och idag kan man i princip inte teckna ett avtal utan att vara skuldfri och med fast inkomst.

De administrativa kostnader, och de bidrag organisationer och föreningar får, kommer att öka markant i framtiden om problemet inte avhjälps. Detta kommer att leda till enorma kostnader för samhället.

Basinkomst kan visa sig vara svaret.

De som hamnar utan arbete skulle fortfarande kunna söka bostad då de har en inkomst som ingen kan neka dem, och som inte skulle kunna dras in. Då skulle hyresvärdar runt om i Sverige inte ha den anledningen kvar att neka personer rätten till tak över huvudet.

Det skulle även indirekt kunna hjälpa till att stävja sociala orättvisor så som fördomar om att vissa kategorier av hyresgäster skulle vara mindre åtråvärda än andra.

Då Sverige mer eller mindre saknar en enhetlig strategi för att ta tag i problemet med hemlösa, så tycks det mig att Basinkomst kan vara just den strategi som Sverige saknar.

Forts. i del 9.

2015-10-11

Del 5-6, Basinkomst [Medborgarlön], hälsobild och skolgång.


5. Förbättra hälsan bland barn och unga

Det svenska samhället lider av ökad ohälsa bland medborgarna, både vuxna och barn.

2014 uppmäter man att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat mångfalt sedan 1990 talet. Främst ökar symptom så som oro, ångest och sömnproblem.

Att den psykiska ohälsan ökar så dramatiskt har enligt forskning kopplingar till bland annat skolgång och arbetslöshet.

Statistiska centralbyråns data visar att den psykiska ohälsan är betydligt högre bland kvinnor än män, bland lågutbildade än högutbildade, och bland arbetare än tjänstemän.

Studier påvisar även att dåliga skolresultat och låg utbildning leder till påtagligt högre risker för ohälsa. Risken för självmord ligger ca 4-6 gånger högre bland de som lyckats dåligt i grundskolan än bland de som lyckats bra.

Sedan 1990 har andelen arbetslösa bland unga i åldrarna 16-24 år tredubblats, från 5 till 13 procent. Andelen med psykiska besvär har också tredubblats från 7-8 procent till 20-22 procent.

Ökningen bland barn och ungas ohälsa följer därmed den sedan 90 talet ökade trenden med sämre skolgång och högre arbetslöshet.

Införandet av Basinkomst i Sverige torde både direkt och indirekt kunna avhjälpa dessa problem då det står en direkt positiv anknytning mellan införandet av Basinkomst, skolgång, prestation i skolan samt hälsobilden som påvisas av sammanställningen av de experiment som utförts.

6. Förbättra skolgång och betyg.


På 1990 talet var frekvensen som inte fick betyg i ett eller flera ämnen ca 2 % i hela landet. Idag ligger den siffran på ca 22,5%.

Det finns många faktorer som spelar in på varför ökningen är så markant.

Försämrad skolmiljö, försämrade sociala förhållanden i familjer, fler elever med större ohälsa, fler elever per klass med mera.

Den största orsaken torde vara barn och ungas hälsa. Jämför man ökningen av elever med försämrade betyg sedan 90 talet med ökningen av elever som mår psykiskt och fysiskt sämre under samma intervall så påvisas ett starkt samband.

Införandet av Basinkomst i de försök som sammanställts påvisar en positiv trend för elevers deltagande i skolan. Lika så spelar Basinkomstens effekt på elevers hälsa in i den ökande prestationen vad gäller betyg i skolan.

Studierna kring Basinkomst visar även att den ekonomiska stabiliteten i familjen samt den ökade tiden eleven stannar i skolan vid införandet av Basinkomst har en mycket positiv påverkan på betygen.

Studiebidrag och studiemedel av olika slag skulle helt kunna dras in för myndiga personer. Detta skulle finansiera en stor del av Basinkomsten. För barn och ungdom skulle det fortfarande finnas möjlighet till studiebidrag och inackorderingstillägg så som nu.

Detta skulle ge fler personer möjligheten att studera för att anpassa sitt kunnande till en skiftande arbetsmarknad och höja kompetensen för att kunna konkurrera nationellt som internationellt.

Speciella studielån skulle kunna finnas kvar i oförändrad form, även om själva lånesumman skulle kunna anpassas.

Detta i kombination med ovan skulle även kunna leda till att färre svenska medborgare har allt för stor lånebörda efter färdig utbildning.

Forts. i del 7

2015-10-10

Del 4, Basinkomst [Medborgarlön], för Sverige?


4. Basinkomst, för Sverige?

Det finns ett antal problemställningar i Sverige som skulle kunna, dels direkt, dels indirekt, avhjälpas vid införandet av Basinkomst.

Några av de problem det Svenska samhället lider av är bland annat;

· Ökad ohälsa bland barn och unga.
· Försämrad skolgång och sämre betyg.
· Ökande arbetslöshet.
· Ökande hemlöshet.
· Ökande kostnader för sjuka.
· Ökande antal utförsäkrade.
· Ökade administrativa kostnader bland sociala myndigheter.
· Ökande kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
· Diskriminering på bostadsmarknaden.
· Diskriminering på arbetsplats.
· Orättvisa lönebilder.
· Dålig arbetsmiljö.

Det saknas ofta strategier för att bekämpa problematik som i punkterna ovan, och ofta havererar de strategier som finns vilket sätter individer i onödigt svåra situationer. I värsta fall leder detta till livslång problematik. Punkthjälp är oftast kostsamt och tidsödande till sin struktur med omfattande byråkrati. Basinkomst skulle, med tanke på resultaten från studierna, kunna avhjälpa dessa punkter vilket skulle driva det svenska samhället mot en bättre välfärd i stort. Det kanske inte är den slutgiltiga lösningen på ovanstående problem, men om basinkomst kan hjälpa till att bromsa de negativa trenderna så är det i sig självt ett bra mål att nå.

Några av dess punkter går även hand i hand med varandra, och påverkar således varandra i en negativ spiral. Dåliga betyg leder till färre anställda, vilket leder till större ohälsa vilket leder till högre sjuktal vilket leder till ökade kostnader för välfärden med mera.

Basinkomst skulle således kunna visa sig vara en spiral i positiv riktning som minskar de negativa effekterna av problematiken ovan.

Forts. i del 5.

Del 3, Basinkomst [Medborgarlön]


3. Medborgarlön, sammanställning resultat.

Dessa studier har vissa gemensamma faktorer, oberoende av vilken typ av Medborgarlön som experimenterats med. En sammanställning av undersökningarna visar därmed att;

1. I samtliga försök förbättrades deltagarnas hälsa.
2. I samtliga fall minskade Sjukvårdsbesök bland deltagarna i försöken.
3. I samtliga försök ökade skolgången bland barn.
4. I samtliga fall förbättrades skolresultaten.
5. I samtliga fall ökade föräldraledigheten.

Vissa slutsatser är svårare att dra. I ett par av försöken fick man olika resultat med skilsmässor. I ena fallet ökade de, i det andra försöket såg man ingen skillnad.

Att skilsmässorna ökade i ena försöket tolkades där som något negativt. Detta behöver nödvändigtvis inte vara fallet. Man bör komma ihåg att de hade en mycket konservativ syn på äktenskap där olyckliga äktenskap var mindre stigmatiserande än en skilsmässa. Detta torde innebära att resultatet de facto speglar en ökad självständighet och stävan efter jämlikhet där kvinnan inte längre stod i beroendeställning till mannen och samhällets påtvingade moral.

Att skilsmässorna inte ökade i de andra försöken kan betyda att de äktenskapen i detta fall i grund och botten redan var mer jämlika än vid tidigare försök, och någon ökning kunde därför inte uppmätas.

Med tanke på att man då även i det första fallet ser en ökad tendens till jämlikhet i Indien kan man, med viss säkerhet, även påvisa att frågor kring jämlikhet påverkas positivt av Medborgarlön.

6. I samtliga fall främjas jämlikhet.

Dessa studier har gjorts vid vitt skilda tidpunkter och i mycket olika samhällsformer, så kring dessa sammanställda resultat borde man kunna se som en indikation på universella effekter vid införandet av Medborgarlön. Hur stor eller liten effekten verkligen är kan vi för stunden lämna därhän. Det intressanta just nu är de ovanstående gemensamma punkterna, vilka skulle kunna påverka Sverige positivt vid införandet av Basinkomst.

Forts. i del 4.

2015-10-09

Del 2, Basinkomst [Medborgarlön]


2. Medborgarlön, faktiska försök.

För att utröna om en idé så som Basinkomst är aktuell, är det i huvudsak två frågeställningar man bör ställa. Vilka potentiellt positiva effekter kan man förvänta sig av ett system som Basinkomst samt vilka negativa effekter som redan existerar i samhället kan man förvänta sig skall förbättras?

Det svenska samhället är till stor del väl fungerande, men det finns ett antal stora problem och brister som drabbar individer mycket hårt. Arbetslöshet, utförsäkrad vid sjukdom, bostadslöshet med mera. Kan Basinkomst avhjälpa något av detta?

Det finns ett antal experiment och studier som genomförts genom tiderna med olika slag av basinkomst, och negativ skatt, så att sammanställa resultat från dessa är en god början.

Låt oss börja med Indien och pilotförsöket 2011 som gjordes där. Som nämnts ovan kan man konstatera;

  •  Levnadsstandard ökade då många spenderade pengar på sitt boende, sanitet och sjukvård.
  •  Hälsan bland de som fick Medborgarlön förbättrades då de fick lättare att hålla en god diet.
  •  Det blev ett skifte från färdigmat till mer handel med råvaror på marknader.
  •  Barn deltog oftare och längre och med bättre betyg i skolan då levnadsstandarden och barns hälsa ökade.
  •  Jämlikheten ökade bland de olika samhällsskikten då de utsatta inte längre satt i beroendeställning.
  •  Småskaliga investeringar ökade markant, lika så investeringar i småskalig företagsamhet vilket i sin tur ledde till högre personlig inkomst.
  •  Med högre levnadsstandard ökade trycket på fler tjänster och varor i redan etablerad affärsverksamhet.
  •  Det märktes ett skifte från att vara anställd i beroendeställning till att starta egen verksamhet.
  •  Korttidslån minskade och avbetalningar på skulder ökade.
  •  Medborgarlön visade sig vara billigare att hantera än punkthjälp.

Vidare utfördes ett försök med Negativ inkomstskatt i New Jersey och Pennsylvania 1968-1972.

Där drog man slutsatserna att;

  •  Skilsmässorna ökade.
  •  Arbetsutbudet minskade.
  •  Förbättrad hälsa.
  •  Förbättrade skolresultat.
  •  Ökad föräldraledighet.

Kanada har vid ett par tillfällen experimenterat med Medborgarlön. Studier på resultaten påvisar att;

  •  Ungdomar stannade längre i skolan.
  •  Sjukbesök sjönk.
  •  Det blev inte fler skilsmässor än innan.
  •  Graviditeter ökade inte i antal.
  •  Mödrar till barn arbetade mindre för att stanna hemma med barnen.
  •  Tonåringar arbetade mindre så de kunde ta sin examen.
Forts. i del 3.

2015-10-08

Basinkomst. [Mer känt som Medborgarlön]

För ett tag sedan tog jag fram material till en föreläsning och diskussionsunderlag kring medborgarlön. Då jag är smått upptagen med att starta upp ett företag hinner jag inte nyttja detta material på bästa sätt, så jag kommer helt sonika att publicera det här på min blogg och hoppas på att det kan väcka en intressant tanke eller två.

Här kommer således introduktionen, Del 1.

1. Vad är Basinkomst?

Basinkomst är en benämning på en form av ett välfärdssystem som är tänkt att ersätta den byråkratiska djungeln av olika bidrag, exempelvis ekonomiska stöd och kostsamma arbetsmarknadspolitiska åtgärder, medelst att ge medborgare en Basinkomst att leva på.

Basinkomsten är således skattefri och villkorslös och är tänkt att betalas ut till samtliga svenska medborgare av myndig ålder utan krav på motprestation eller vidare statlig myndighetskontroll.

Tanken är inte ny. Redan på 300 talet före Kristus sägs idén ha berörts av Aristoteles, som var en verksam filosof och vetenskapsman vid Platons Akademi i det forna Grekland. Frågan har sedan dess utvecklats och diskuterats friskt och försök med Medborgarlön har gjorts i olika delar av världen under olika former, främst i modern tid.

Exempelvis har försök i Indien lett till mycket positiva resultat. Försöket inleddes 2011 där 20 byar deltog, varav 12 av dessa var kontrollgrupper. Resultaten slog väl ut. Mer pengar spenderades på mat och sjukvård. Barns skolgång ökade med hela 68 % och att tiden barn spenderade i skolan tredubblades. Privat sparande ökade även det markant med över 300 % samt att småföretagsamheten dubblerades.

Experimentet slog så väl ut att Indien deklarerade att de skulle implementera Medborgarlön nationellt. Det arbetet startade i januari 2013.

Negativ inkomstskatt benämns ofta som ett alternativ till Medborgarlönen och innebär att en ersättning betalas ut som blir procentuellt lägre ju högre inkomst en individ har, och idén utvecklades av ekonomen Juliet Rhys-Williams på 1940 talet.

Olika politiska debatter, experiment och implementationer av Basinkomst har gjorts och förs i ibland annat Brasilien, Kanada, Storbritannien, Turkiet, Indien, Japan, Mellanöstern, Nederländerna, Schweiz och Tyskland.

Piratpartiet arbetar nu fram en form av Basinkomst som skall utredas och läggas på förslag att implementeras i Sverige. Det är väl värt att diskutera frågan med utgång från de försök som gjorts, samt de fakta som undersökningar och utredningar kring Medborgarlön visar.

Forts. följer.